måndag, mars 05, 2012

Mora

Då så var jag hemma igen.
Vi kom upp till Gesunda vid fem-tiden i fredags. Sedan dess har vi njutit av lugnet och det fina vädret. Slappat och haft det skönt.




Jag har svårt för att sova i bilen så där blev det inget sova av, så väl framme la jag mig nästan direkt på soffan en liten stund. Under tiden gjorde de andra eld i vedspisen så vi fick lite värme i stugan och hade  värme att göra i ordning maten på, som blev en underbar marinerad laxbit med klyftpotatis. Mmmmm jättegott. Än en gång så tycker jag det är så synd att jag mest mår illa nu för tiden, för den här laxen skulle jag annars kunna ha ätit en himla massa av.

Vi firade även Catharina eftersom hon har fyllt år i veckan och vi inte har haft chans att fira henne. Det blev en liten muffinstårta, fin va?



Och till det en kopp te!



Sen på kvällen blev det mest att slöa på soffan och bara vara. Jätteskönt.
Jag tror vi somnade redan runt tio-tiden. Vilka partypinglor vi är va?!?

I lördags så åkte vi in till Mora för att strosa runt lite och äta lunch innan vi åkte tillbaka till stugan för att sova (!) lite och slappa igen. Och ni ska veta att tiden går fort när man slappar för helt plötsligt vad det matdags igen. Lina gjorde en oxfilé pasta som var gudomlig. Sen var det bara att slå sig ner framför TV'n och andra chansen. Vilken skit om jag får säga det! Inte en enda bra låt och de som gick vidare var bland de sämre tycker jag. Men, men, ingen har tvingat oss att titta på det heller!





I går så åkte vi in till Mora igen för att vara del av Vasaloppsstämningen. Vi hade ett himla flyt och kom till målområdet ca 5 minuter innan de första gick i mål och smög in mellan läktaran och helt plötsligt så hade vi nästan första parkett. Det var härlig stämning.

Efter lunch bar det av hemåt igen.
När jag kom hem fick jag världens längsta och största kram av L, efter en liten stund tittar hon på mig med tårar i ögonen och säger
- Mamma, jag har saknat dig så mycket så jag är ledsen nu!

Åh, vad det gör ont i mammahjärtat, om hon bara visste....

När jag laddade upp mina senaste foton till datorn så hittade de är korten som jag tog förra helgen på barnen innan de skulle iväg på ett disco-kalas. Båda två höll på ett bra tag med att göra sig fina och sen ville de posera.





Nu har jag precis pratat med onkologen.
Jag är så less på att må konstant illa och när de ringde för att höra hur det går med den här omgången Xeloda så passade jag på att nämna det.
Hon ville konsultera en läkare och efter 10 minuter ringde en läkare tillbaka.
Han vill att jag ska börja ta kortison igen i ett par veckor. Han tror nämligen att illamåendet beror på att mitt nedtrappningsschema av kortison efter strålningen gick lite för fort.
Jag som var så nöjd att jag äntligen blivit av med kortisonet, och nu måste jag börja igen!

4 kommentarer:

  1. Låter som ni haft en underbar helg:)! Å vilket mottagande när du kom hem. Finaste Livia & Tamzin - ursnygga discotjejer!

    Förstår att det kan vara jobbigt med kortison men samtidigt låter illamåendet besvärligt. Hoppas du börjar må bättre.

    Vi ses på lördag! Kram Ann-Sofie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, illamåendet har blivit något bättre nu efter några dagar med kortison, som tur är!
      Ses på lördag, kram!

      Radera
  2. Hej Jenny!

    Härliga o söta tjejer du har.
    Du är så duktig som kämpar på. Styrkekramar, Susanne

    SvaraRadera