söndag, januari 22, 2012

aj aj

Vad ont jag hade i håret hela natten.
När jag låg vaken mitt i natten som jag alltid gör nu för tiden,
så bestämde jag mig.
I morgon rakar jag av det.
Ingen idé att tro att det kommer att sitta kvar i alla fall. Så fort jag tar i det så har jag massor i handen.

Så när vi satt hela familjen och åt frukost tillsammans idag på morgonen, så frågade jag först T och L om de kommer ihåg att jag berättade för ca 2 veckor sedan att jag antagligen kommer att tappa allt hår igen av strålningen?
Jo, det kom de ihåg.
Då berättade jag vidare att nu var det dags.
De såg ju även högarna igår.
Men nu gör  det så ont i mammas hårbotten, och det bara rasar så vi måste raka av det, vill ni hjälpa till?
Jaaaa, sa T. Vi kan göra en tuppkant (!)
Neeej, sa L. Jag vill inte att du ska vara utan hår!
Då fick jag förklara att det kommer inte att sitta kvar i alla fall.
Ok  då, sa hon då.
Kan vi göra det nu på en gång?
Så satte vi igång.
Och det här blev resultatet....


Och kul hade de.
De klippte och klippte och styla och fixa tuppkam.
Små minifrisörer.
Det är inte varje dag ett barn får ge sig löst på mammas hår med sax.
Men jag ville att det skulle bli en kul, lättsam grej som de kändes sig delaktiga i. Och det blev det.
-Mamma, det växer snart ut igen som förra gången.

Sen så letade jag fram mina gamla peruker, och de måste ju provas....




Sen var vi ute och åkte en sväng, då hade jag mössa på mig hela tiden. När vi sedan kom hem och jag tog av mig mössan så tittade T på mig....
-  Du ser konstig ut, mamma.....

Jag håller med, inte världens bästa kort, men så här blev det, bara inse att det blir inte bättre än så här......

11 kommentarer:

  1. Du är ändå "det finaste" med eller utan hår!
    Puss och kram
    Mamma

    SvaraRadera
  2. Har läst din blogg ett tag nu och jag har själv precis rakat av mig mitt hår p.g.a. cellgiftsbehandling. Jag tycker att det är skönt när det väl är gjort, det är mer ångest när det är hår överallt... Jag tycker att du är en kämpe, jag lever också med spridd bröstcancer, jag blev sjuk 2005 med efterföljande strålning och cellgifter. Fick återfall till skelettet 2008, behandlades och cancern höll sig lugn fram till slutet av 2011. Spridning till lungor och lever och ländrygg. Jag behandlas nu med Taxol.

    Om du vill får du gärna besöka min hemsida där jag bloggar om mitt liv. Jag känner mycket för dig inte "bara" för att du är sjuk utan för att du också har små barn, jag har själv inga. Jag har hästar, hund och katt i stället ;-) Jag kommer att fortsätta läsa din blogg och jag hoppas att det går bra för dig och att du får tillräckligt med tid med din fina familj :-)

    Kram Annette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anette,
      Ja, det känns jätteskönt nu när det är avrakat. Skönt att ha det avklarat. Jag ska kika in på din hemsida nu och läsa om hur du har det. Stora Kramar Jenny

      Radera
  3. Hoppas att det känns skönt att ha det gjort i alla fall. Det värsta är nästan gränsfallet mellan hår och inte hår. Och du ser jättefin ut på kortet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad gullig du är Eva. Tycker personligen att jag ser ut som en köttbulle, men det skyller jag på kortisonet! Men det är jätteskönt att ha rakat av det nu i alla fall och det gör inte ont längre. Stora Kramar Jenny

      Radera
  4. Jenny, da var det gjort. Typiskt att vi inte hittade en toppluva pa Granby... :) Det ar svart att se sin basta van raka ut for en obotlig sjukdom. Jag beundrar dig sa for all din styrka och du ar sa vacker, med eller utan har!! Nu langtar vi tills den 10e. Vi ses snart. Kramar Lina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hittade ingen på Gränby....men jag hittade desto fler idag i Boländerna! :)
      Puss och kram

      Radera
  5. Tycker du är jättefin på kortet! :) Många kramar

    SvaraRadera
  6. Jenny, du är alltid jättefin! Din utstrålning och personlighet behöver inget hår!
    Roligt att tjejerna fick fixa ditt hår, Lisa fixade mohikan på mig när mitt trillade ifjol. Vi hade skitkul, hon avslutade med att spraya glitter på resultatet - glamouröst värre ; )
    Kram/Maria T

    SvaraRadera