Mammografi

För något år sedan så sa min läkare att jag behöver inte gå på mammografikontrollerna varje år, eftersom min cancer har kommit tillbaka. När man har haft bröstcancer så blir man sen kallad till mammaografi varje år på remiss från onkologen, för att vara säker på att det inte tillkommit någon ny cancer i det andra bröstet.

Jag gick 2010 när jag fick kallelsen, men det var då onkologen sa till mig efteråt att det är bara att avboka när jag får kallelsen nästan gång. Så 2011 gjorde jag precis det.

Nu har jag ju precis fyllt 40, så nu fick jag en kallelse eftersom rutinkontrollerna av alla kvinnor börjar då. Jag passade på att fråga onkologen jag träffade förra veckan om hon tyckte att jag skulle gå. Hennes svar var ja, det tyckte hon. Ok då, tänkte jag. Säger hon det så skadar det väl inte att gå dit.

I tisdags frågade jag "fråga doktorn"-doktorn vad han tyckte, och han tyckte att jag inte behövde gå dit..... Skönt tänkte jag, men kom sen på att min tid var igår så det var för sent att ringa och avboka.

Så igår begav jag mig dit.
När jag kliver in i undersökningsrummet så konstaterar damen att jag är här för första gången....
Om det ändå vore så väl.
Nej, jag var här första gången 30 april 2009.
Hon tittar förvånat på mig eftersom jag t.o.m kommer ihåg datumet.

Sen försökte jag förklara, men hon hade fullt upp med att stirra på datorn, och jag tror inte hon lyssnade när jag förklarade att jag har spridd cancer. Det hon var bekymrad över var att jag inte kom på remiss från onkolgen, utan från dem.
Så först ville hon nästan inte röntga mig, eftersom svaret skulle komma hem till mig och inte till onkologen?!?
Jag förklarade igen att jag HAR cancer, och jag träffar en läkare regelbundet. Jag kan tala om för dem vad resultatet blir, för jag har inte åkt hela vägen hit idag för att INTE bli screenad.
Nu började jag bli irriterad.

Efter mycket knappande på datorn så tog hon mina bilder.
Hon frågade lite frågor om hur jag upptäckte min cancer och hur stor tumören var och lite sånt.
Sen när jag var påklädd och skulle gå så sa hon hej då och;
- Vad skönt att det har gått bra i alla fall!
?!?!
Har hon inte lyssnat på någonting vi har pratat om? 
Jag har spridd bröstcancer, det har inte gått bra....
Då kände jag att det enda jag kan göra är att le lite och sa hej då tillbaka.