tisdag, april 17, 2012

Konfirmation


I söndags var jag och L på Wilmas konfirmation.
T var tvungen att gå på sin dans. Hon har varit borta så många gånger nu pga sjukdom och semestern, och uppvisningen är bara om ett par veckor, så hon ville absolut gå. Så jag och L representerade familjen denna dag!

Först var det i kyrkan. En gudstjänst som varade i över en timme.
L var inte nöjd - Varför har du tagit mig hit, mamma?
Ja, L ibland måste man göra vissa saker, och idag blev vi bjudna på Wilmas konfirmation, och då går man.
Och vi vill vara här och gratta Wilma idag för att hon vill att vi ska vara här.
- Ja, men det är i alla fall tråkigt.....
Och så satt vi och viskade till varandra och diskuterade under nästan hela gudstjänsten. Det hjälpte i och för sig inte att vi inte hade så bra platser och inte såg speciellt mycket.

Efteråt var det "bjudning" i Forkarby och där fick vi lika god mat som vanligt och trevligt sällskap. Där fanns även kusinerna och andra barn att leka med så nu var L nöjd igen.

Idag var det äntligen yoga igen.
Jag har missat 4 ggr tror jag det är, pga läkarbesök och Thailandsresan.
Så det var skönt att komma igång igen.
Var inte riktigt så stel som jag trodde att jag skulle vara!

Efteråt var det "Fråga Doktorn". Han som kom idag var jättebra. Han svarade utförligt på våra frågor och förklarade extremt bra.
Han förklarade bla hur socker påverkar cancercellerna, och hur viktigt motion är. (Där fick jag en spark i rumpan!)
Jag fick även svar på varför en del får Avastin och andra inte.
Tydligen är det inte så bra som man en gång trodde och i Uppsala ges det inte alls längre om man inte är med i någon studie som kräver det.
Intressant eftermiddag!

Det har blivit lite anitklimax sen vi kom hem från Thailand.
Det var så skönt att vara långt borta i värmen och jag njöt när vi var där.
Nu har vi varit hemma i en vecka (som känns som en månad) och det är bara så tråkigt.
Jag hittar inte riktigt någon glädje i vardagen just nu. Kanske är det för att jag känner mig lite stressad över allt som behöver fixas och sånt som jag skrev i ett tidigare inlägg. Samtidigt som jag är såååååå trött. Jag tror jag hann "glömma bort" under semestern hur däckad jag faktiskt blir av Xelodan.

Jag vill så gärna ha energi kvar på kvällen, kunna träffa folk, gå ut och äta eller gå på bio. Jag försöker intala mig själv att jag har ork kvar, men när kvällen kommer så vill jag bara gå och lägga mig och sova.
Som tur är så sover jag väldigt bra nu, ligger inte vaken och funderar på nätterna som jag gjorde förr. Nu somnar jag så fort jag lägger huvudet på kudden och sover mer eller mindre hela natten tills jag måste stiga upp och ta Xelodan igen.

Nej, nu ska jag sluta gnälla och gå och lägga mig istället.... god natt!

4 kommentarer:

  1. Hej! Jag har följt din blogg ett tag och är tacksam för att du delar med dig av ditt liv i stort och smått! Vad skönt att du kommit igång med din yoga och att det känns bra! Jag blev också nyfiken på vad " fråga doktorn" sa om hur socker påverkar cancerceller? Har du lust att berätta? Kram och må så gott!

    SvaraRadera
  2. Hej, jag följer också din blogg. Fick bc för snart två år sen. Berätta gärna mer om vad doktorn sa om socker och motion, om du vill. Skulle vara intressant att läsa! Ha det bra!

    SvaraRadera
  3. Tycker inte du är särskilt gnällig... o det får man faktiskt vara emellanåt! Tänker på dig o läser det du skriver varje dag. Du resonerar nästan alltid på ett väldigt positivt sätt som ibland får mig att skämmas lite över att jag gnällt över vardagsmåstena. Kram Sofia (som bodde i Storvreta förut)

    SvaraRadera
  4. Hej-ny läsare av din berörande blogg. Jag önskar dig all, all lycka!

    SvaraRadera