lördag, maj 05, 2012

Väntan

Just nu känns det som om livet bara är en väntan.
En väntan på röntgen och det följande röntgensvaret.
Vad kommer den att visa?
Hur stora eller små är metastaserna i huvudet? Har det spridit sig i kroppen?

Den här väntan är mycket, mycket jobbigare än jag trodde att den skulle vara. Alla röntgenundersökningar jag fick göra förra året gick ju alltid så bra, så jag oroade mig aldrig så mycket. Men den här röntgen känns mer avgörande.
Det är första röntgen efter strålningen mot huvudet.
Hur bra tog strålningen på just mig och mina metastaser?
Ibland funkar det jättebra och ibland mindre bra. Om det funkade mindre bra, vad händer då härnäst? Ännu en väntan - på vad? Slutet?

Självklart så hoppas jag innerligt på bra röntgensvar, men jag har ont i huvudet ibland på vissa ställen, det går inte att ignorera. Men vad betyder det för mig, just nu? Jag har ont på nya ställen i revbenen, vad innebär det? Tänk om det har spridit sig till fler organ? Vad innebär det?

Det är svårt att stoppa alla tankar som kommer farandes dygnet runt i huvudet. Så fort jag tittar på mina barn så börjar jag att fundera på hur länge till de kommer att ha en mamma. Jag tänker på Steve som redan nu drar ett stort lass här hemma, hur kommer det att gå för honom, hur kommer han att må?

Det är som om världen runt omkring mig är en stor bubbla, och jag sitter utanför bubblan och tittar in och får inte vara med. Världen pågår, alla har sina liv och aktiviteter och planerar sin framtid, och jag sitter bara och tittar på, jag får inte vara med. Det är svårt att förklara känslan.

Just nu håller jag på att packa. 6 nätter på Masesgården. Kommer att kännas konstigt att vara i från familjen så länge, men jag behöver det här just nu.

Nu måste jag få mina hjärna att fokusera så jag inte glömmer att packa något, det är också en utmaning!

9 kommentarer:

  1. Hoppas du får sköna dagar på Masesgården och kan fokusera på dig själv! Jag inser att jag inte kan "förstå" din situation, eftersom jag själv så här långt är spridningsfri. Men eftersom jag är en Her2-pos "högriskpatient" så är min prognos inte så ljus. Jag håller tummarna för att dina kommande röntgenundersökningar ska visa så bra resultat som det bara är möjligt! Kram och må så gott!

    SvaraRadera
  2. Så krasst - förnuftigt, lågmält och fint du beskriver dina tunga, svåra känslor & helt förståligt ångest & panik känslor över allt du inte KAN göra något åt. Åh... denna cancer den ger så många människor så mycket lidande - både dödsångest och livsångest!
    Jag önskar dig sköna dagar på Masesgården och att du orkar umgås med dig själv dagarna du är där + naturligtvis att du träffar andra trevliga människor :-)
    Allt gott ska till dig NU!!
    Ps. Tänker ofta på dig och din familjs situation. Jag inser att jag har mycket att vara gald över!!!!
    /Elisabeth - bloggläsare som nu sitter på jobbet och längtar hem.

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas du får en skön vecka,
    njut och vila.
    Kram Helen

    SvaraRadera
  4. Hej Jenny.
    Jag känner så väl igen mig i det du så fint skriver.. Det är en absurd värld vi hamnar i , som man bara vill trolla bort och återgå till det vanliga livet som vi valde innan cancereländet dök upp livet vi vill leva..
    Hoppas du får bra dagar på Masesgården, glöm inte bort att dricka potatisvattnet kl. 07.15! Å du som gillar att fota- det är ett fantastiskt ljus där o över Siljan. Kram Helena A

    SvaraRadera
  5. Kära Jenny, jag förstår att det är vidrigt att vänta och vänta på röntgensvaren. Jag fattar inte varför de inte kan påskynda det hela. Som vanligt skriver du så fint och starkt om dina tankar. Väldigt bra liknelse med bubblan du tittar in i. Ha det nu så underbart i dalom och ladda dina batterier! stora bamsekramar från Maria T

    SvaraRadera
  6. Hej Jenny!
    Jag hoppas så evinnerligt att dina svar efter röntgen blir så positiva som möjligt, både för dig och familjens skull. Jag fortsätter att följa din blogg och det känns fortfarande som om att gå igenom allt igen. Men dina ord hjälper mig att komma ihåg saker och stunder som var svåra att fånga just mitt upp i allt cancerelände. Hoppas dina dagar i Masesgården ger dig kraft att använda när du kommer hem till familjen igen. Kramar från Anna H&M

    SvaraRadera
  7. Sänder en massa kramar och styrka till dig! Usch, denna väntan... :( Håller tummarna för så positiva besked som du bara kan få, och att du får det riktigt bra nu när du åker bort. *kram*

    SvaraRadera
  8. Njut av dina dagar på Masesgården och ladda inför Londonresan. Älskar dig! Mamma

    SvaraRadera
  9. Så tänkvärt, smärtsamt & bra beskrivet om din smärta & känslan av att inte delta i livet fullt ut. Rörd av ditt vackra sätt att skriva. Hoppas du får en riktigt härlig vistelse på Masesgården. Varmaste största kramen från mig / Ann-Sofie

    SvaraRadera