onsdag, maj 15, 2013

YR!

Nu börjar jag att bli orolig.
Första delen av detta inlägg trodde jag att jag publicera i måndags, men tji fick jag igen. Say no more!

Min snurrighet har alltså inte gått över, trots att jag tagit kortison i snart en hel vecka. Det jobbiga är ju att jag inte kan ta mig någonstans. Jag började med kortisonet för snart en vecka sedan, men har fortfarande inte märkt någon skillnad. Snarare tvärtom. Det blir inte bättre.

I min enfald så hade jag tänkt att en ny vecka = nytt mående.
Men idag är det måndag och det är lika snurrigt som vanligt.
Inte bra. Det blir ju så tråkigt.
Jag blir ju fast här hemma när jag inte kan gå/köra någonstans.

Min man S fyller år på fredag och jag börjar känna lite panik över att inte kunna ta mig ut på egen hand för att köpa en födelsedagspresent åt honom. Jag vet inte vad jag vill köpa än, men något vill jag hitta på. Han är ju faktiskt mitt allt just nu, vet inte vad jag skulle ta mig till utan honom, och vill på någotvis visa min uppskattning. Ingenting skulle fungera här hemma utan honom men jag vet inte hur jag ska visa det!

Med maten går det i alla fall lite bättre nu. Jag vet vad jag vill ha och kan äta lite av det. Det gäller bara att komma på vad jag vill ha...... Jag sover på dagarna och försöker att sova på natten, men det går ínte så bra. Vaknar ofta alldeles för tidigt, går upp och äter frukost, sen tillbaka till sängen och sover till efter lunch

Och idag är inte vilken dag som helst, utan idag är det Lina's födelsedag. Hipp, hipp HURRA!

-------------------------------------------------------------------------
Del 2.
Nu är det faktiskt onsdag!

Igår tisdag var jag tillbaka till Ackis hela dagen för min leverbiopsi.
Eftersom jag inte kan köra bil, så hade jag bokat en sjuktaxi, den kom och hämta mig redan 08.10. Det är tidigt i min värld!
När jag kom dit så blev det först lite mer blodprov inne på ODA, väntan på svar, och sedan rullades jag i sängen upp till röntgen där de gjorde en ultraljudledd leverbiopsi.
Jag fick en lugnade tablett innan och det var bra. Jag blev väääääldigt trött, och låg lite halvt utslagen på sängen större delen av tiden. Jag minns bara att bedövningen som de stack in med en lång nål i midjan 2 gånger gjorde ont, men hade inte ork att göra mer än att rynka på näsan!

Sen var jag tvungen att ligga i 4 timmar efteråt för att vila mig. Det var inga problem, till att börja med sov jag mest, sen fick jag äntligen äta lite för första gången på hela dagen.

Men deras största problem är att min yrsel är kvar. Det oroar dem. Och mig!
Det de har kommit fram till är att eftersom inte kortisonet tagit bort yrseln (bara huvudvärken), så måste metastasen strålas. De har tydligen börjat att räkna och det skulle gå bra att använda gammakniven som bara strålar exakt på metastasen.
Braaaaaaaa tycket jag som inte vill vara så här snurrig mera.
Det är riktigt tråkigt att inte kunna göra någonting utan att vara orolig att jag ska ramla omkull.  Så - de ville lägga in mig på en gång för att ha koll på mig, men det fanns inte plats i natt. Det blev hemfärd istället och jag blir inlagd idag kl. 13.00. Sen börjar förberedelsen inför strålningen kl 14.15. Om jag har förstått dem rätt nu och minns det rätt nu, så blir jag kvar till det är klart och yrseln är borta. Så nu har jag väskan packad och hinner ta en dusch här hemma innan jag åker in.
Hur länge det blir får jag återkomma med, men nu vet ni vart jag är i alla fall! Kram på er!

16 kommentarer:

  1. Eva Pettersson15 maj 2013 kl. 12:07

    Åh, allra finaste Jenny! Så jobbigt det låter! Jag kommer hemskt gärna och hälsar på dig. Är du alltså inlagd på 78? Om du kommer på en present till S, så kan jag ta mig iväg och handla den åt dig ifall du vill. Stor kram, och hoppas nu att strålningen biter på yrseln! <3

    SvaraRadera
  2. Lycka till <3

    Från en vanlig tjej i Björklinge

    SvaraRadera
  3. Hoppas att det hjälper nu .... Tänker på dig.
    //Ninni

    SvaraRadera
  4. Jane heter jag och jag följer din blogg. Har inte skrivit här tidigare. Hoppas du blir hjälpt av detta nu...Tänker oxå på dig. Kram

    SvaraRadera
  5. Kramar i massor till dig Jenny <3

    Anna

    SvaraRadera
  6. Jag är säker på att din man vet om precis hur viktig han är för dig, för att du är med all säkerhet lika viktig för honom! Hoppas nu att strålningen hjälper dig så att din situation blir lite drägligare och att du kan få njuta av den något kalla men vackra våren. Många, många kramar/ Catarina

    SvaraRadera
  7. Hoppas verkligen det fungerar nu!! All styrka till dig och stor kram från Ann-Louise

    SvaraRadera
  8. Bästa fina Jenny!
    Jag önskar dig att strålningen stoppar din yrsel.Jag tror faktiskt att den kommer att hjälpa dig på traven! Kram från Eva i Göteborg!

    SvaraRadera
  9. Lycka till! Håller tummarna att strålningen tar bort både metastasen och yrseln. / Yvonne

    SvaraRadera
  10. Jenny , jag tänker på dig ikväll och sänder dig styrka och kärlek och hoppas det kan stötta dig en smula. Från en vanlig tjej där ute som tänker mycket på dig och din situation och som hoppas cancern snart drar åt helvete där den hör hemma!! kramar Lisa

    SvaraRadera
  11. Många, många, många styrkekramar till dig Jenny. Tänker på Er mycket och hoppas att strålningen går bra för dig. Kram igen Anna, H&M

    SvaraRadera
  12. Lycka till och må bättre snart!! / Maud

    SvaraRadera
  13. Kara van. Styrke Kramar till dig. S vet hur du kanner. Nu maste du bli battre. Onskar jag var hemma redan! Hoppas yrseln forsvinner nu med det har. Love you. Lina xxx

    SvaraRadera
  14. Gör en lista på allt som känns bra att äta, sedan kan man mixa och matcha och komma upp med nya roliga recept av det som är bra för ens kropp. Internet tycker jag själv är en suverän källa för tips på ny mat och recept.

    Bra att du fick tillbaks aptiten, det är inte lätt att veta vilken effekt maten/matkombinationerna kommer att ha på ens kropp. Lika svårt som att veta vilken effekt en typ av medicin kommer att ha på ens kropp. Ibland vet vi att vi vill ha kaffe, men kaffe kanske ej är rätt bränsle.

    Vi vet ju vad som händer då vi matar våra bilar med fel bränsle!

    Känns det rostigt, får man lägga om och börja mata in annat typ av bränsle, kan man ej komma på vad man vill ha, ja då kan man ju prova sig fram eller läsa, lyssna se på andra läkare dietister och ta åt sig nytt.

    Några rekommendationer ifrån Peter Dadamos dietist research baserat på blodgrupper och mat som tydligen skall hjälpa till att bota cancer :

    http://www.dadamo.com/typebase4/typeindexer.htm

    Guava, Broccoli, Atlantic Cod, Fava Beans, Adzuki Beans, Black eye peas, Trout, hazelnuts, Bananas, Rice, Buffalo, Dandelion greens, Pomegranates, Garlic, Sardines, Mushrooms, Pineapples, Macrel, Lamb, Okra, kolsyrat vatten m.m m.m m.m

    Mejeri produkter, kaffe, gris, tobak, alcohol, SÄGER HAN INTE ALLS SKALL KONSUMERAS. Rödvin går tydligen bra.

    Hoppas dom sköter om dig nu på akademiska med rätt medicinska behandlingar, OCH KOST för din unika kropp.

    Annars får man lära sig att säga ifrån till det som är fel för en först när man lärt sig själv vad det är.

    Livet är en lärdom.

    Gisela

    SvaraRadera
  15. Jenny vi känner med dig och hoppas behandlingen hjälper. Förstår inte var kraften du har kommer ifrån menTACK för att du gör oss påminda om livet och att man inget vet om morgondagen. Live. Kram Helene

    SvaraRadera
  16. Hey - I´ll write in English (I'm from Denmark) to be sure to be understood. I work in healthcare and is on my second year with Tamoxifen. I do not know how you, Jenny, looks at people who think they can cure cancer with broccoli - but I'm so tired of it! Gisela, maybe you should read "Fakes and fraud in commercial diets" (actually a Swedish report!), On page 79 - The blood group diet.
    I apologize to Jenny because I use your blog to let off steam - (but enough is enough) and I wish you, from all my heart, a nice, long, hot and enjoyable summer. TH

    SvaraRadera