onsdag, maj 08, 2013

Snurrigt del 2.

8 maj
Exakt 4 år sedan bröstkirurgen talade om för mig att jag har bröstcancer.
Solen lyser lika vackert idag som den gjorde den här dagen för 4 år sedan, därav namnet på min blogg.

Om någon hade berättat för mig den dagen hur jag skulle må idag 4 år senare, eller vad jag har framför mig, så hade jag nog begått självmord om jag ska vara riktigt brutalt ärlig. Men nu är det ju så, som tur är, att man vet inte vad framtiden har för innehåll, så jag måste än en gång säga;

- Njut av dagen idag, för om framtiden vet vi egentligen ingenting.
- Glöm inte bort att tala om för dina nära och kära hur mycket du älskar dem.
- Man får inte roligare än man gör sig.
- Säg det eller glöm det!
- Älta inte.
- Ta vara på var dag du får.

Jag skulle kunna göra denna lista hur lång som helst, men jag tror ni förstår vad jag försöker att säga. Carpe Diem är mer än ett uttryck på inredningsprodukter...

Jag talade om för läkaren i förra veckan att mitt huvud inte är riktigt som det ska. Direkt hade han skickat en remiss för en extra CT (röntgen) av huvudet. De ringde från röntgen i fredags och jag fick en tid igår tisdag.
Här går det undan och tur är väl det, för redan idag fick jag veta att en ny metastas har tillkommit mitt i huvudet. Jag glömde fråga om storlek och orkar inte att logga in på nätet nu för att kolla om det står där. Men den är i alla fall anledningen till min yrsel och det är skönt att veta.
Lösningen som de tror och har gett mig är mycket kortison. Jag har fått ett schema att följa fram till nästa läkarbesök den 17 maj.

Idag har jag även gått igenom dag 3 av PET-röntgenstudien som jag är/var med i. Idag var den sista gången.
Trodde jag var smart och Emlade foten nu när jag visste att de skulle sticka i den. Det funkade jättebra, kände ingenting förutom att venen krömp av Emlat och sprack så de blev ändå tvungna att sticka på en annan del av foten som gjorde ont!
Men sen rullade dagen på och det gick ganska snabbt fram till 17.30 när S och barnen kom och hämtade mig efter T's dans.

Det jag också hann få innan dagen var över, var också ett ordentligt prat med Dr G.
Självklart så berättade han mer om den nya metastasen i huvudet, hans kortisonplaner för den. Och funkar inte det, alltså krymper inte svullnaden runt metastasen ganska snabbt, så är plan B, eller egentligen är ju det här plan A - att den ska krympa genom den nya behandlingen som jag fick med mig hem i pillerform. Det blev ändring i och med att studien visade att jag även är HER-2 positiv, till Tyverb och Navelbine i kombination så vi får se om det funkar, hoppas det. Berättar mer om behandlingen en annan dag, men jag började med den redan i kväll.
Annars så har han även hört efter med strålningen om det möjligtvis går att stråla mot denna metastas trots att jag redan fått hela huvudet strålat för ett år sedan. Så de räknar på stråldoser just nu.

Dagens glada nyhet är att Lina har bokat flyg från England för att komma hem hit och hälsa på mig. Det gjorde mig jätteglad! Tack och puss Lina!

5 kommentarer:

  1. Hej Jenny!

    Jag tror att jag hittade din blogg via cancertjejer och jag vill bara berätta att jag följer dig samt att jag tycker det är fint att du delar med dig. Tror att den här typen av delande hjälper. Dels oss andra som också lever i cancerkarusellen. Dels personer som inte har erfarenhet av sjukdom, just för att vi/du påminner dem om att ta vara på och uppskatta sin vardag och sina liv, samt lägga mindre energi på ovidkommande små problem. Precis som du uppmanar till i detta inlägg. Och sist, men inte minst, dig själv. Att formulera sina tankar i ord tror jag är ett bra sätt att bearbeta och orka leva vidare.

    Jag tänker inte säga att du "ska kämpa vidare". Den uppmaningen behöver man inte när man lever med cancer. Kämpar gör vi liksom ändå. Varje dag, så länge vi orkar. Men jag vill säga att jag hoppas att dina läkare får bukt med metastaserna så att du slipper huvudvärken och yrseln.

    Kram,
    Malin



    http://inteytterliggareenbloggomcancer.wordpress.com/

    SvaraRadera
  2. Eva Pettersson9 maj 2013 kl. 17:28

    Åh Jenny, vad trist att läsa om den nya metastasen! Men skönt ändå att få en orsak till yrseln. Jag hoppas att G:s planer kommer att göra susen! Stor kram och massor av kärlek till dig! <3

    SvaraRadera
  3. Hoppas behandlingen tar skruv så att du får må bättre snarast! Kram från Ann-Louise

    SvaraRadera
  4. Det var inga positiva besked du fick.Du verkar så samlad, men ge dig själv rätten att sörja och känna rädsla o frustration. Skickar läkande kramar till dig.

    SvaraRadera
  5. Nää, inga nya metastaser!! Det går jag inte med på! Hoppas att du mår så bra som du kan, och att den nya behandlingen hjälper bra. :)

    *kram*

    SvaraRadera