Dagens behandling

Då var det dags för läkarbesök och behandling igen idag.
Slapp att träffa samma läkare som förra veckan, som tur är. Jag fick träffa min nr 2 läkare, vi kan kalla honom doktor J.
Han vet vem jag är och kan min historia. Det går att prata med honom, han svarar på mina frågor och förklarar. Det gillar jag.

Han berättade det första han gjorde att det blir en dosreduktion eftersom jag reagerade så starkt förra gången (hörde du det, Dr S från förra veckan??) Sen så bytte han ut min HER2 medicin till Herceptin. Vilket också gjorde mig glad för hittills har jag fått Tyverb = 5 jättetabletter som jag har varit tvungen att ta varje kväll. Nu räcker det med den här medicinen intravenöst, hur ofta kommer jag inte ihåg, det visar sig.

Röntgensvaret var både bra och dåligt.
Det bra är att hjärnmetastaserna har de lyckats få bort, för tillfället i alla fall.
Skelettet är oförändrat
Det mindre bra är att levern lever om vi säger så, eller i klartext så har metastaserna växt, så den är så full av "småttingar". Så många att de nästan flyter ihop. Den stora går inte hellre längre att tyda bland alla småttingar. Så det förklarar väl varför min markör har skjutit i höjden. Jag tror aldrig den har varit så hög faktiskt.

Eftersom Lina har åkt iväg på lite rundresa och S och barnen är ute på vift så var Linas pappa så snäll och erbjöd att skjutsa mig fram och tillbaka till Ackis. Det som blev dagens överraskning är att Herceptinet tog sådan tid att jag kom inte därifrån förrän halv 6 och jag trodde från början att han skulle kunna hämta mig kl 15.00. Men det gick bra för honom som tur var. Annars hade jag fått sitta och vänta upp till en timme på sjuktaxin för att komma hem.

Nu kommer min familj hem vilken sekund som helst, ska säga hej till dem, sen är det läggdags. God natt alla!