Mer blod!

Inte så konstigt att jag har varit så trött att jag knappt har orkat stå upp.
Jag var till vårdcentralen i måndags och tog mina blodprover, igår fick jag reda på att mitt hb är 85. Så lågt har det aldrig varit förut. Jag har ju anat att det kunde vara anledningen till att jag har varit så extremt trött de senaste veckorna, så hade hb't inte varit lågt hade jag nog blivit förvånad.

Ett annat resultat är markören, den har gått upp lite, inte massor, men den har gått upp. Det förvånar mig inte heller eftersom jag visste ju redan att behandlingen jag fått de sista månaderna inte har fungerat.
Jag hade nog blivit mera chockad om den gått ner.

I måndags kväll var jag på ett House of Lola-party hos syster yster.
Först var jag tveksam om jag skulle ha någon ork kvar på kvällen att åka dit. Samtidigt som jag vill göra saker och inte bara sitta hemma och vara trött varenda kväll. Jag bestämde mig för att åka dit, men kanske inte stanna allt för länge. Sagt och gjort. Jag var inte den första som åkte hem, men jag var inte heller den sista. Det var jättetrevligt och självklart så hittade jag fina kläder som jag bara var tvungen att beställa.......

Igår och idag var det i alla fall bara att tvinga mig upp tidigt.
Igår var jag på Ackis för att göra min första PET-röntgen i studien. Den tar ganska lång tid att göra. Först så sätter de en nål, och det är inget man bara gör på mig. Efter mycket om och men så fick hon träff med nålen på sidan av handen/handleden. Sen kollas blodsockret innan man får gå och lägga sig i ett "vilobås".
Där spolar de in något radioaktivt i mig, sen är det bara att ligga stilla i 30 minuter. Man får inte gå på toa, läsa en tidning eller göra någonting alls. Bara vara still och vila.

Efter att den tiden har gått så måste man vänta i ytterligare 2,5 timmar innan själva röntgenundersökningen startar. Själva undersökningen tog sen 30 min, jag var så trött att jag somnade när jag låg där, så den halvtimmen gick fort för min del! Eftersom man måste fasta innan var jag vrålhungrig när det var klart, så jag gick direkt till cafeterian och beställde lunch. Även om aptiten inte är på topp så fick jag i mig mer än nog. Mätt och belåten bar det av hem igen.

Igår på kvällningen så hade vi 2 regnbågar utanför fönstret.

Idag hade jag bestämt mig för att gå på yogan.
Tvingade mig själv upp kl. 08.00 för att hinna hit i tid.
Jag är glad att jag gjorde det, för det var skönt att sträcka på det här kylskåpet. Jag märker ju att min kropp blir mer och mer sliten. Vissa övningar gör alldeles för ont och för vissa övningar så finns det absolut ingen ork i kroppen att klara av. Jag gör det jag kan och orkar i mitt tillstånd och är nöjd och glad med det! Det är ju också alltid lika trevligt att träffa de andra tjejerna i gruppen och fika och prata, det är vi bra på!

Vid 13.00 hade jag min tid här på ODA för att få blod. 3 påsar har vi slagit till med denna gång. Enda misstaget är att vi glömde ta blodprovet igår, så att de kunde förbeställa blodet här. Så det blev gjort nu när jag kom hit och fick sen vänta i 1, 5 timmar innan vi kunde köra igång påfyllningen. Men nu pumpas det in och imorgon planerar jag att vara tio gånger (eller i alla fall 3) piggare än jag har varit på sistone.

Annat Dr G hade att säga i går på läkarbesöket är att vi kör på antihormonbehandlingen + Afinitor (tror jag det heter) som han nämnde på telefonen tidigare. Eftersom min kropp är så sliten så valde vi att vänta till
9 maj innan jag börjar med tabletterna. Både mitt huvud och min kropp hinner att vila lite på 2 veckor, härligt att få känna hur det känns att vara pigg igen.
En av de vanligaste biverkningarna av den nya behandlingen är dock trötthet ironiskt nog. Precis när jag ska få bli pigg igen. En annan är illamående, och det är jag ju också van med. Det bästa är i alla fall att mitt hår kommer att börja växa igen, för tydligen ska inte det bli påverkat av det här. Skönt nu när vi närmar oss sommaren, för peruk är ingen hit i värmen, inte mössa heller och med sjal på huvudet ser jag bara sjuk och knäpp ut!
Nu är det bara att hålla tummarna på att den nya behandlingen kommer att fungera fin fint när vi väl kör igång, och länge.