Söndag

Igår hade Lina och jag en jättemysig dag i Stockholm trots höstrusket.

Vi tog tåget på förmiddagen och började dagen med en brunchbuffé i restaurangen på Clarionhotellet vid Centralen. Konceptet är Amerika-inspirerat och det fanns massor av gott att välja på. Synd bara att jag inte klarar av att äta mer än jag gör för där kan man lätt spendera timmar och bara njuta av allt som står framdukat.

 

När vi var mer än mätta och belåtna så var det dags att gå vidare, vi strosade runt lite i affärerna en stund innan vi tog tunnelbanan till teatern. Det blev inte så jättemycket tid till shopping, men jag hann köpa en blus och ett jättfint Snö-halsband.

Vi såg Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Den var helt ok, inte superfantastiskt bra, men helt ok. De var otroligt duktiga på att sjunga, men jag hade inte fattat att den skulle vara så "rockig" om man säger så.

 

 



 

Så har glada var vi när vi väntade på att få
komma in i salongen på Göta Lejon!

Tyvärr så gick dagen alldeles för fort, och på kvällningen var det dags att ta tåget hem igen. Vi var fortfarande mätta från buffén så till middag blev det en Cappucino medans vi väntade på tåget, det räckte!

Det var skönt att komma ut och göra något kul och det var ännu roligare att vi gjorde det tillsammans.
Tack Lina och hoppas att flygresan hem idag gick bra!




Hej!

"Pillerveckorna" är över.
Nu ska kroppen vila i två veckor. Eller det kommer faktiskt att bli två och en halv vecka. För att jag fick mitt nästa läkarbesök den 2 november.
Måste ju ha ett läkarbesök innan jag få hämta nästa omgångs cellgifter. På de läkarebesöket kommer jag även att få svar på min CT-röntgen av överkropp och huvud som jag ska göra precis om en vecka, nästa torsdag.
Som jag sagt tidigare så mår jag ok just nu. Varken bättre eller sämre.
Det är bara tröttheten som är jobbig, men den är det bara att leva med.
Vid det här laget så har jag lärt mig hur mycket jag orkar att göra på en dag, så bara jag inte planerar in för mycket, så går det oftast bra.

Steve var i England i helgen så jag var själv med barnen i några dagar.
Det gick bra, det blir jobbigt då och då eftersom jag är så trött och då inte har så mycket tålamod som jag skulle vilja ha.
Men jag vill så gärna att Steve ska få "leva" lite också och göra saker, så då får jag kämpa lite extra ibland.

Men i lördags natt fick de sova hos min kära lillasyster. Där finns ju även kusinerna som de kan leka och ha kul med. Och jag fick en liten paus.
Tack Lina!
Satt bara på soffan här hemma och tittade på tv alldeles själv, men det var precis vad jag behövde. Jag hade tom köpt lite smågodis, som jag alltid har älskat, och jag inte har ätit något på evigheter. Så jag tänkte "unna" mig lite. Problemet var bara att efter några bitar så insåg jag att det inte alls var gott. Besviken!

I veckan har jag haft några trevliga lunchdater, shoppat lite. Jacka, skor och så  självklart har jag köpt årets Rosa Bandetarmband från Lindex.
Jättefint och rosa!
I tisdags kväll var alla vi unga från Bröstcancerföreningen ut och åt middag. Vi pratade om vår lyckade Ljusmanifestation som organiserades av oss den 29 september och vilken/vilka forskningsfonder vi ska skänka pengarna till. Jag har ju inte varit med på så många av våra promenader på sistone (för att jag är så trött på kvällarna....) så det var kul att se alla samlade igen.

Sen på onsdagmorgon så var jag sååååå trött. Att kliva upp ur min sköna säng kl 08.00 kändes helt omöjligt. Så tyvärr blev det ingen yoga denna vecka. Nya tag nästa vecka!

Finbesök

I onsdags var det först yoga, som jag lyckades att ta mig till!
Det var skönt att röra lite på kroppen igen och trevligt att träffa de andra i gruppen för lite småprat och lite allvarligt prat.

Sen på kvällen fick jag finbesök av Anna. Hon var hemma och jobbade en dag och då tyckte jag att hon skulle komma hit och sova och umgås en kväll, och det gjorde hon! Det var jättekul att ses igen och höra allt om livet i Belgien. Vi hade mycket att ta igen. Sen på torsdag förmiddag så skjutsa jag henne till stationen för vidare färd mot Stockholm. Jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan vi ses nästa gång.

Idag var jag uppe 07.00.
Steve är inte hemma och jag var tvungen att lämna barnen i skolan.
Hu, så tidigt klockan sju är!
I vanliga fall så lämnar alltid Steve barnen, just för att jag är så trött och har problem att komma upp tidigt. Men idag hade jag inget val. Direkt när jag om hem så gick jag och la mig igen och sov två timmar till. Sedan dess har jag vilat på soffan och laddar upp inför kvällens finbesök av min gamla, goda vän Birgitta från Stockholm. Det blir ingen storlagen utgång, det har jag inte ork till, utan en lugn kväll här hemma. Egentligen skulle Simona från Schweiz också komma, men hon blev sjuk och var tvungen att stanna hemma. Synd, men hon ska boka om och komma en annan helg i stället.

Och nu har ännu en ung mamma i dagarna lämnat jordelivet. Vi lärde känna varandra i Bonäs förra hösten. Hon kämpade in i det sista, men nu är kampen över. När kommer det ett bot mot denna hemska sjukdom?!?
Sov gott Tanja!

Alla tjejer - Glöm nu inte att känna på era bröst med jämna mellanrum om ni inte redan gör det. Hittar ni minsta lilla knöl, ta tag i det på en gång och ring vårdcentralen. Finns absolut ingen anledning alls att vänta!

Måndag igen

Så har ännu en vecka gått.
En vecka med cellgifter. En vecka till, sen är det över för den här omgången.

I fredags var jag ut en liten sväng, på en After Work skulle man kunna säga, men jag hoppade över work-biten och körde bara after-biten. Veronica, Sofie och jag var till Stationen och umgicks lite, det var jättetrevligt. Det är ju inte så ofta jag kommer ut på sånna här spontangrejer.
Det blev absolut ingen sen kväll. Vid halv 9 var jag hemma igen.
Trött, men glad.

I lördags var vi och lyssnade på T som var med och sjöng i en kör av barn från skolan på en välgörenhetskonsert för Världens Barn. Oj, vad de tog i. De var alla jätteduktiga. Det är så härligt att se hur kul de har när de sjunger tillsammans.

Här är en liten snutt. Tyvärr så hade vi inte de bästa platserna, så det var svårt att se alla barn, förutom den lille på raden framför.....

Annars så har helgen varit väldigt solig och fin här hemma. Vi har mest plockat och städat både ute och inne. Gjort "höst" i uterummet och trädgården, röjt undan en massa. Sen avslutades helgen med att Pappa och Olga kom hit igår kväll och åt middag på vägen hem från stugan.
Vi åt lax med pesto - gott!

En tanke har slagit mig nu när det börjar bli (eller är) höst och man hör jul nämnas lite då och då. Att just nu känns det som väldigt troligt att jag får vara med även den här julen. Sedan januari i år när jag fick beskedet att cancern även spridit sig till hjärnan så har jag aldrig varit säker på hur länge jag har kvar (även fast jag hoppas och kämpar för att det är länge).
Då visste jag inte vad 2012 skulle ge mig, men just nu känns det som om att jag hittills har haft ett bra år och får vara med ett tag till.
Nog ska jag klara hela 2012. Sen får 2013 bli nästa delmål!

 

Nu har kallelsen kommit. 25 oktober är det dags att kolla läget i kroppen igen!

Sov för länge...

Jaha, då blev det ingen yoga för mig idag.
Jag hade satt klockan på 08.00,  den ringde, jag stängde av den. Nästa gång jag tittar på klockan är den 10.00.
Trött är bara förnamnet.

Det har varit så skönt med en paus från cellgifterna i två hela veckor, jag har fått känna mig någorlunda pigg. Men nu när jag började en ny kur i måndags så blev kontrasten ännu större och jag känner mig ännu tröttare.
Aldrig är man nöjd!

Helgen

Nu har vi sagt hej då till Nina.

I fredags var hennes begravning. Det var en borgerlig begravning utomhus, i Berthåga Trädkyrka. Cermonin var fin och hölls av en nära vän till Nina. Och allt var utformat efter Ninas önskemål.

Sov gott, Nina!

 

I lördags var det sen dags för vår "Ljusmanifestation" på Stora Torget.

 

 

 

Vädret var inte det bästa kan jag lova, det regnade större delen av dagen, men det var ändå mycket folk ute som stannade och pratade om bröstcancer. Vi som har varit/är drabbade informerade om sjukdomen och informerade om vad den lokala bröstcancerföreningen jobbar med.

Vi sålde lotter, rosa bandetprodukter och rosor bland annat. Allt för att stödja i kampen mot bröstcancer. Jag vet inte än hur mycket pengar vi fick in, men det blev ganska många tusen i alla fall. Grattis till alla er som vann fina priser från våra givmilda sponsorer och tack alla som bidrog!

 

Det var en jätterolig eftermiddag och jag är glad att jag hittade ork att vara där i några timmar på eftermiddagen. Senare vid 19.00 när det hade blivit mörkt ute, så tände tjejerna marschaller i form av ett rosa band.

Här är tre foton från dagen, lånade av vår egen  mästerfotograf Veronica Waller.

 

 

 

 

I söndags hade jag en heldag själv med barnen igen. Steve var tvungen att jobba.

På morgonen frågade jag vad de ville göra, men det visste de inte själva. T ringde i alla fall en kompis som kom och lekte. L fick inte tag i någon kompis så hon bestämde sig för att baka istället.

 

 

 

Idag fick jag en överraskning när jag vaknade vid 09.00.

L satt på soffan och tittade på TV! Hon har lyckats att övertala Steve på morgonen att hon hade ont i huvudet och inte mådde bra....... han fick beslutsångest och valde att tro på henne.

Men när jag vaknade var hon hur pigg som helst och sa att huvudvärken var borta. Luring.

 

Under dagen har jag försökt att fiska lite och frågat lite om skolan och om det är någonting som har hänt där, men inte fått något konkret svar. Jag tror att det kan ha med mig och min cancer att göra, hon har varit väldigt mammig på sistone och vill kramas mycket på kvällarna. Jag känner sådan skuld för hela situationen. Jag vet att det inte är mitt fel att jag fått cancer, men det ändrar inte fakta, det är jobbigt att veta att jag inte alltid kommer att finnas här för dem!

Ser hon sjuk ut??
 

 

 

 

 

Onsdag

Igår var Steve och jag och såg på stand up comedy.
Innan showen började åt vi på en restaurang tvärs över gatan. Jättemysigt, bra service och god mat. Åt en krämig pasta med oxfilé och svamp. Mmmm, vad härligt det är att ha aptit och kunna njuta av god mat. Till det blev det en alkoholfri öl....inte lika spännande, men jag kan ju inte dricka någon alkohol, gör jag det så börjar jag att må illa på en gång.

Showen var riktigt roligt, fick skratta mycket - det gillar jag!
Alla uppträdanden - Mårten Andersson, Marika Carlsson, Kristoffer Appelquist och Reginald D Hunter var roliga och underhållande och hade bra skämt. Men den sista "gruppen" var inte bra
.
Det är tre killar från Australien som kallar sig " Axis of Awesome", som såg heltöntiga ut och sjöng och försökte vara roliga, men jag tyckte det blev för töntigt och skämten var egentligen inte alls roliga. Många andra i publiken verkade tycka att de var bra, men inte jag. Jag föredrar lite mer ironisk humor.

Det blev i alla fall en lyckad kväll, det är alltid trevligt att få umgås med sin man på tu man hand, och vi var båda nöjda när vi kom hem.

Här hemma höll Sara i trådarna. Det var första gången hon var barnvakt åt oss, men absolut inte den sista! Hon stekte pannkakor med barnen, och fick dem sen i säng när det var dags. Allt flöt på här hemma och barnen tyckte det var jättekul att ha Sara som barnvakt, så det gör mig lugn.

Nu laddar vi för lördagens ljusmanifestation på Stora Torget, utanför Åhléns, i Uppsala. Vi kommer att vara där från ca 12.00-21.00.
Hoppas att många av er kan komma förbi och köpa en lott, en ros eller ett rosa band kanske? Eller kom bara förbi och säg hej!
Jag kommer själv att finnas där några timmar på eftermiddagen, det beror lite på hur mycket ork jag har....men antagligen från ca kl. 14.00.

https://www.facebook.com/#!/events/197953767002143/